Kanonkula från Bläsnäs

Museet erhöll en intressant donation i januari av metall-letare Stig Leivo. Fyndet är en ”12 pundare”, dvs. en förmodad kanonkula som för någon anledning har hamnat i vattnet i Bläsnäs vik. Kulan hittades i dyn på en plats som man förmodar har kunnat utgöra en gammal hamnplats. 

Kanon	Kaliber (cm)	Kulvikt (kg)	Eldrörsvikt (kg)
24-pundig	15,5	11,9	3.126
18-pundig	14,1	9,0	2.440
12-pundig	12,2	6,0	1.700
6-pundig	9,6	3,0	910
3-pundig	7,7	1,5	460

Kalibern var vanligt förekommande under 1700-talet och även senare. På långa skjutavstånd var träffsäkerheten mycket liten, spridningen var för stor. Endast med mycket flacka och korta kulbanor kunde man skjuta med tillräcklig precision. Därför saknade den totala skottvidden betydelse under Karl XI:s och Karl XII:s tid. 

12-pundare från Bläsnäs, mobiltelefonen är till för att ge korrekt skala.

I Johan Siöblads artillerireglemente från år 1690 finns följande skottvidder angivna. De gäller kanoner med ordinarie eldrör och med laddningsförhållande 0,5 (laddningsvikten lika med halva kulvikten, "halvsvår laddning") och kärnskott. Tabellen visar även skottvidden vid några senare årtal. Normalt angavs skottvidden i antal steg men är här omräknad till meter.

Kanon	Skottvidd 1690 (m)	Skottvidd 1700 (m)	Skottvidd 1707 (m)	Skottvidd 1720 (m)
12-pundig	525 - 600	525 - 600	600 - 675	750

Med kärnskott menas att man sköt med eldröret horisontellhet riktat, dvs man siktade med kornet. När man skulle skjuta på längre avstånd var man tvungen att vinkla eldröret och skjuta utan korn, sk. visirskott.
I princip var visirskottvidden dubbelt så lång som kärnskottvidden. Visirlinjen är en linje som förenar kammarens högsta punkt med mynningens högsta punkt. Då kammarens ytterdiameter var större än mynningens bildade visirlinjen en vinkel mot kärnlinjen. Visirskottvidden var den skottvidd man fick då kanonen riktades så att visirlinjen blev horisontell. Kulan sköts då i en båge. Visirskottvidden var i praktiken den längsta användbara skottvidd man sköt på.
Om marken var hård och jämn kunde man i öppen terräng uppnå länge skottvidd genom att kulan rikoschetterade då man sköt flacka skott.

Man kan spekulera i hur kulan har hamnat i Bläsnäs, eventuellt rör det sig om en kula som trillat ur en kanonslup som varit förtöjd vid hamnen eller så kan det även röra sig om att någon fiskare återanvänt en kanonkula som provisoriskt ankare för sin lilla roddbåt, vem vet?  

Klicka på länken till denna blog för ytterligare uppgifter om metall-letning (finska) http://vasumet.blogspot.fi/
 
 

Foto. Marcus Lepola

Källa; Artilleriet i Sverige, karolinertiden.

http://www.algonet.se/~hogman/sl_artilleri.htm