Edith Sarlin och Emil - miniutställningen sommaren 2014

I sommar får besökarna ta del av en miniutställning i Ordenshemmets sal. I utställningen, "Sekelskiftesromatik" förevisas bl.a. Edit Sarlins brudklänning från 1904.

Bild 1. Den nyblivne fru Edit Sarlin i hennes brudklänning.

Edit Sarlins man, Emil Sarlin uppfattas som en av Pargasbygdens mest betydelsefulla personer. 1904 hade Pargas Kalkbergs aktiebolag planer på att utvidga sin verksamhet med byggandet av en ny ringugn. För ändamålet behövdes expertis och den 29-årige geologen, Emil Sarlin ansågs som en lämplig kandidat. Emil arbetade då som chef-ingenjör för AB Prospector i Lapland.

Bild 2. Det förlovade paret Edit Tikkanen och Emil Sarlin.

 Guldförekomsterna i Lapland visade sig vara skrala och Emil råkade av händelse träffa Edvard Åström i som också jobbade med guldletning i Lapland. Åström var även delägare i Pargas Kalkbegs aktiebolag och det var på hans rekommendation som Emil fann en ny anställning i egenskap av bergsingenjör till Pargas 1904.

Bild 3. Guldletare Emil Sarlin i Lapland tillsammans med lurvig följeslagare.

Emil Sarlin tillträde kort därefter Otto Moberg som verkställande direktör för bolaget 1906. Efter chefsskiftet blev det liv och rörelse i Pargas. Emil var en modig visionär och han såg möjligheterna i att satsa på åtgärder som effektiverade kalkbrytningen och expanderade verksamheten. Under några få år ökade kalkförsäljningen kraftigt och bolaget införskaffade fartyg för att själva sköta transorten av kalk till den växande markanden.

Bild 4. Emil Sarlins lappska kniv,"leukun" med årtalet 1898 inskrivet på bladet. Denna kniv finns till påseende i utställningen.

Under vistelsen i Lapland kom Emil även att göra bekantskap med en ung flicka. Flickan hette Edit Tikkanen och var dotter till köksan i guldgrävarlägret. Bekantskapen ledde till en förlovning och Edit fick resa till Helsingfors till Emils familj för att lära sig svenska och gå i hushållsskola. Edit och Emil gifte sig 1904 då hon var endast 16 år gammal och flickan från Lapland fick anpassa sig till ett liv i Pargas som var väldigt olikt den hon hade vant sig vid i Utsjoki. 1906 flyttade familjen Sarlin in i den verkställande direktörens ståtliga nybyggda residens, Villa Furuvik.

Bild 5. Familjen Sarlin utanför Villa Furuvik kring 1910.

Emil kan med fog beskrivas som en gammaldags "brukspatron" som värnade om sina anställdas välstånd. Emil ville även att arbetarnas hemmaförhållanden skulle vara så bra som möjligt. Flera finska-talande arbetare hade funnit anställning i gruvan och även Edit oroade sig över familjernas situation.Under vårvintern 1928 tog Edit som sin sak gå omkring i de anställdas hushåll för att berätta om Martha-rörelsens arbete och dess ändamål. Hennes avsikt vara att genom Martha-arbetet förbättra livsförhållanderna i de anställdas familjer. Edit Sarlin var med om att grunda två Martha-föreningar i Pargas; Den finskspråkiga Marthaföreningen i Pargas och den svenska Storgårds Martha-förening.

Bilder

1, 5. Tom Bröckl.
2,3 Nordkalks arkiv.
4. Marcus Lepola.

Källor

Nyström, Per 1951. Pargas Kalkbergs Aktiebolag 1898-1948. En allmogenärings utveckling till storindustri. Oy Tilgman Ab.

Vähäkangas, Ismo 2005. Paraisten Marttayhdistys.

En hundra års gamol skjutarhistorja från Pargas.

På Pargasmål av R. J— n.

(Publicerad i ÅU 5.6.1910)

Ja mins no int så nouga, men så tein omkring hundra or kan ä vara sjan, som ä va ein bosman helder
han va bosman för Simonby bosmansrontan som heit Stark såsom all Simonby bosmännena heit. Han va ein oregerli gåo skytt så än fastn va gamal så va ä int gått för kädorn helder årr'n bara Starkin fi ögonapå dåm. No va äså än all Pargas härrana had akodera ihoup åm voren, än dåm sku far ut skjuta po Ståortärvon för tär va väl o kädorana han tidn å inga va ä så nouga förbodit ti skjut dåm han tidn helder. No had, dåm akudera ihoup än dåm sku fara å ha Starkin mässa ti vis sä på dåm å kanske ti vis sä skjuta ma för inga ståppa tåm mä Starkin ti skjuta fast tär va bå' krigshärrar å änder härrar å kanske nan präst ma. Å Starkin han fåur nou gärna ma, för han vild just int gar anna såm skjuta, å så vist´n nåu än tåm ten härranahad" mässa bå eit å anna såm dågd bå äta å dricka.

Bild 1. Tjädertupp.

Tå dåm no kåm ti Ståortärvon så sko no Starkin vis dåm po han bästa plas'n såm där va å han gi före åppåt skåugin å tåm andra gi bakättä å matpåsana å bränvisflaskåna had dåm mässa. Tå Starkin kåm tämble högt åppåt skåugin, sästis'nner po ein ståbba å sa her ska' dåm fol böre vara no, ja årkar int flyg kringåm skåugin, ja ska' sit jän po ståbban mädan ni andra far å skjuter å så sätt dåm bå mat å bränvin tär langsmä sama ståbba å så sa'n än ä sku tagas ein sup för vart skåt såm sku skjutas. Nå tåm börjano far kring skåugin tåm ten härrane men va inga fi tåm, men Starkin sköteina kädourn ätt han armar å tåu em sup var gangå'n sköt.

Bild 2. Jägare i Pargas med nedlag grävling 1930.

Tå dåm no had' fari kringåm skåugin, ein tid å inga fött, fåur dåm tibaka ti Starkin å fråga åm inga ha taije såm'n ha skoti. Inga veit ja sa Starkin, sju skåt ha ja skoti å sju supar ha ja sopi, gain sia vid langsmä tallråuten for ni sia åm där inga ä, å tå dåm fåur sia nidan för tall'n så lo där sju kädourar tär. Tå tråud dåm alla än Starkin skukkon trolla å inga blei ä mäir skoti po håun reison. Å ha ä inga jufva helder hätän för Starkin ha själv tala åm ä för min fafar för tåm ha ibland vare skjutarkamrater tåm å. Nåu tråud tåm än ja sko' kon trolla män inga trolla va hä sa Starkin. Men ja ha så mang gangår vari tär i Ståurtärv skåugin å sit än tå kädourana blei åppskrämda flög dåm i han tan tall'n för han va lita högära såm tåm änder tallana.

Terfe sästis ja po lagom skåthald ifron å tåm andra fåur å körd åpp dåm, så sköt ja dåm vartättä, såm dåm sästis itall'n. Å ha tan vist ja förut än ä så sko ga, för int ä allt trolla såm så ser ut, bara än
ser vist ättä mä po tåkå såm'n ser.

Bildkällor;
1. Wikimedia commons.
2. Pargas hembygdsförenings arkiv.

Museieftisen börjar 15.4

Är du intresserad av historia och livet förr? Vill du använda dina händer till annat än att bara peka på skärmen? Vill du leka med andra barn i din ålder i en äkta gammaldags miljö? Då ska du ta del vårens i museiklubb på hembygdsmuseet!

Museiklubben i Pargas hembygdsmuseum träffas på tisdag eftermiddag varje vecka. Vi kommer att syssla med spännande saker som har anknytning till livet förr. Bland annat skall vi leka gammaldags lekar, stöpa tennsoldater, göra visselpipor och pyssla ihop allt möjligt av naturmaterial.

Museiklubben riktar sig till elever i åk 3 och vi träffas första gången på hembygdsmuseet (Storgårdsgatan 13) tisdagen den 15.4 kl 14-16. Därefter fortsätter vi att träffas varje tisdag vid samma tidpunkt. Vårens sista museieftis är den 13.5.2014.

Intresserade kan anmäla sig till museiforskare Marcus Lepola senast den 11.4. till marcus.lepola@pargas.fi. Har ni frågor så kan ni även ringa på numret 040 4885679 eller 02 458 452. Observera att ni måste nämna ifall ert barn har specialbehov och specialdiet. Gruppstorleken är inte särskilt stor, så anmäl dig i tid för att få en plats i museieftisen!

Avgiften för hela våren är 15€. I den ingår mellanmål och material. Man kan komma till museet redan 13:00 även om klubbverksamheten börjar 14:00, det finns övervvakning och tidsfördriv på museet. 

Vi kommer att vara rätt mycket ute då vädret tillåter så ta gärna en varm ylletröja eller andra bekväma kläder på dig då du kommer till museet.

Donation - föremål från Tennby Gård

Bild 1. Tennby Gård kring 1910 med familjen Danielsson.

Hembygdsmuseet erhöll nyss några föremål av en välvillig donator. I denna donation som omfattar fyra föremål är fyra från Tennby gård.

Bild 2. Pärlbroderi från Tennby Gård.

Det första föremålet är ett pärlbroderi som är tillverkad av endera Linnea eller Karin Danielsson kring 1910. Familjen Danielsson bodde på Tennby Gård kring sekelskiftet.

Bild 3. En bild av fröknarna Danielsson som pubicerades i PK under 2013.

Det andra föremålet är en gjutjärns-mortel av svensk tillverkning som har sett en hel del användning i köket i Tennby.

Bild 4. Mortel

Hembygdsföreningen tackar för dessa gåvor till samlingarna.


Bilder
1, 2, 4 Pargas hembygdsförening r.f.
3. Pargas kungörelser.

Dolly och Leif Heino premieras med hembygdsförbundets förtjänsttecken i silver.

Dolly och Leif Heino har i flera årtionden varit aktiva medlemmar i Pargas hembygdsförening. Dollys föräldrar, Teodor och Verna Johansson, bodde i Ordenshemmet 1934-1981 där Teodor fungerade som vaktmästare för museiområdet och huvudbyggnaden. Parets barn; Dolly och Donald växte upp på museet och man kan alltså konstatera att Dolly fick det museala intresset med modersmjölken.

 

Bild 1. Ordförande Bo Lindberg fäster förtjänsttecknet på Leif Heino, Dolly Heino till höger.

Leif kom med i bilden något senare, men knappt var det unga paret Dolly och Leif förlovade innan den blivande svärfadern, Teodor, satte Leif att jobba med underhåll och reparationen av stugor på museibacken.
Dolly och Leif har under årens lopp varit aktiva deltagare i hembygdsföreningens verksamheter och har plikttroget ställt upp varje gång det ordnats gårdstalko på hembygdsmuseet. Dolly har stått i köket och kokat kaffe samt lagat mat. Leif har tagit i med att det tunga jobben i stugorna och på gården. Under de senaste åren har hela talko-gänget fått äta sig mätt på Dollys goda ärtsoppa.
Dolly har ett otroligt gott minne och utgör ett levande lexikon då det gäller Pargasbygdens historia. Då museipersonalen får förfrågningar som de inte på direkten kan besvara brukar ett snabbt telefonsamtal till Dolly oftast reda upp ärendet. 

Bild 2. Hembygdsförbundets förtjänsttecken i silver förställer en murankare.

Styrelsen för Pargas hembygdsförening har beslutat att uppmärksamma Leifs och Dollys pliktrgna hängivenhet för hembygdsmuseet med att premiera det äkta paret med hembygdsförbundets förtjänsttecken i silver som utdelades den 17.12.2013. 
Enligt hembygdsförbundets instruktioner kan en verklig trotjänare som aktivt arbetat för hembygden belönas med ett förtjänsttecken i silver. Förtjänsttecknet föreställer ett murankare för att symbolisera förankringen i hembygden. 

Bild 3. Talkogänget söker plats vid bordet för att äta Dollys goda ärtsoppa på gårdstalko den 5.10.2013.

Pargas hembygdsförening tackar Dolly och Leif för deras insatser och hoppas att paret Heino fortsättningsvis kan ta del i föreningens verksamheter.  


Bilder
1, 3- Marcus Lepola 2013
2. Hembygdsförbundet.