Några gamla bilder från föreningshuset

Här är några intressanta bilder från föreningshuset. Vi kommer att publicera mera bilder för allmänheten vartefter vi mottar nya donationer till bildsamlingen. Alla bilder kommer dock inte att publiceras på nätet utan kommer senare att användas i samband med en utställning och publikation.

Bild 1. Lantbruksklubbarna i Åboland, klubbdag i föreningshuset 22.7.1934.

Bild 2. Föreningshuset (till vänster) från gruvkanten, 1989?

Fortsätt skicka in era bilder! Tack.

Foto:
Bild 1. Pargas hembygdsförenings bildarkiv.
Bild 2. Mariell Lindén

Pargas svenska föreningshus 1924-2013

Med anledning av den våldsamma branden som totalförstörde Pargas svenska föreningshus 20.2.2013 har Pargas hembygdsmusem inlett ett bild-upprop. Syftet är att samla samtliga bilder av föreningshuset och de evenemang som ägde rum i eller i anknytning till huset.

Huset ritades av arkitekt Albert Richardtson och stod klart 1924. Byggnaden hörde till de få äldre arkitektplanerade offentliga byggnader på orten. De drivande krafterna bakom bygget var Lantmannagillet, Svenska klubben och Marthaföreningen. Byggnaden uppfördes till stor del med talkokrafter.

Bild 1. Lotta Svärd-föreningens gemensamma fest för skyddskårister och lottor i Föreningshuset.

Föreningshuset blev ett centrum för föreningsaktiviteter i Pargas och flera generationer har glada minnen från huset där det hände något stort sätt varje dag.

1981 övertogs skötseln av byggnaden av Pargas Idrottsförening och en del av utrymmen uthyrdes. En tid fungerade bl.a. en butik i föreningshuset. En kortlivad folkrörelse kring huset uppstod 2002 och det fanns planer på att renovera byggnaden med projektmedel och talkokrafter. Intresset kring huset sinade då Nordkalk kungjorde sina framtida planer om att utöka gruvan till att omfatta tomten för föreningshuset.

Bild 2. Graffitti på föreningshusets vägg 2004.

Pargas hembygdsmuseum har som avsikt att samla alla visuella minnen av byggnaden och de verksamheter som utspelades i byggnaden. Dessa bilder kan därmed användas för framtida lokalhistoriska publikationer som berör föreningshuset. Bildmaterial från 1970-, och 1980-talet är av speciellt intresse.

Bild 3. Salen i föreningshuset 2004.

Bilder samt eventuella negativ ombeds skickas till Pargas hembygdsmuseum med följande uppgifter i mån av möjlighet:
1. Uppgifter om fotografen.
2. När fotografiet är taget
3. Uppgifter om det evenemang eller tillställning fotografiet föreställer.
4. Namn på de personer som är synliga i fotografiet.
5. Kontaktuppgifter på innehavaren-doneraren av bildmaterialet

Observera att vi gärna vill erhålla originalen, men vi kan också nöja oss med kopior ifall detta är motiverat, ex. gällande bröllopsfoton och dylika. Alla donatorer erhåller högkvalitativa kopior av de originalbilder som doneras till museets samlingar.

Bild 4. Endast rykande ruiner återstor av den forna byggnaden 20.2.2013.

Bildmaterialet; 1-4 Pargas hembygdsmuseums samlingar.

Kanonkula från Bläsnäs

Museet erhöll en intressant donation i januari av metall-letare Stig Leivo. Fyndet är en ”12 pundare”, dvs. en förmodad kanonkula som för någon anledning har hamnat i vattnet i Bläsnäs vik. Kulan hittades i dyn på en plats som man förmodar har kunnat utgöra en gammal hamnplats. 

Kanon	Kaliber (cm)	Kulvikt (kg)	Eldrörsvikt (kg)
24-pundig	15,5	11,9	3.126
18-pundig	14,1	9,0	2.440
12-pundig	12,2	6,0	1.700
6-pundig	9,6	3,0	910
3-pundig	7,7	1,5	460

Kalibern var vanligt förekommande under 1700-talet och även senare. På långa skjutavstånd var träffsäkerheten mycket liten, spridningen var för stor. Endast med mycket flacka och korta kulbanor kunde man skjuta med tillräcklig precision. Därför saknade den totala skottvidden betydelse under Karl XI:s och Karl XII:s tid. 

12-pundare från Bläsnäs, mobiltelefonen är till för att ge korrekt skala.

I Johan Siöblads artillerireglemente från år 1690 finns följande skottvidder angivna. De gäller kanoner med ordinarie eldrör och med laddningsförhållande 0,5 (laddningsvikten lika med halva kulvikten, "halvsvår laddning") och kärnskott. Tabellen visar även skottvidden vid några senare årtal. Normalt angavs skottvidden i antal steg men är här omräknad till meter.

Kanon	Skottvidd 1690 (m)	Skottvidd 1700 (m)	Skottvidd 1707 (m)	Skottvidd 1720 (m)
12-pundig	525 - 600	525 - 600	600 - 675	750

Med kärnskott menas att man sköt med eldröret horisontellhet riktat, dvs man siktade med kornet. När man skulle skjuta på längre avstånd var man tvungen att vinkla eldröret och skjuta utan korn, sk. visirskott.
I princip var visirskottvidden dubbelt så lång som kärnskottvidden. Visirlinjen är en linje som förenar kammarens högsta punkt med mynningens högsta punkt. Då kammarens ytterdiameter var större än mynningens bildade visirlinjen en vinkel mot kärnlinjen. Visirskottvidden var den skottvidd man fick då kanonen riktades så att visirlinjen blev horisontell. Kulan sköts då i en båge. Visirskottvidden var i praktiken den längsta användbara skottvidd man sköt på.
Om marken var hård och jämn kunde man i öppen terräng uppnå länge skottvidd genom att kulan rikoschetterade då man sköt flacka skott.

Man kan spekulera i hur kulan har hamnat i Bläsnäs, eventuellt rör det sig om en kula som trillat ur en kanonslup som varit förtöjd vid hamnen eller så kan det även röra sig om att någon fiskare återanvänt en kanonkula som provisoriskt ankare för sin lilla roddbåt, vem vet?  

Klicka på länken till denna blog för ytterligare uppgifter om metall-letning (finska) http://vasumet.blogspot.fi/
 
 

Foto. Marcus Lepola

Källa; Artilleriet i Sverige, karolinertiden.

http://www.algonet.se/~hogman/sl_artilleri.htm